JohannaKarinEllen

Idag är det fyra veckor sedan Tesans olycka. Tiden går.

Vi har inte pratat med Eva nu sedan i fredags. Har försökt ringa idag, men inget svar. Ska ringa imån igen.

I fredags var det iallafall "bra". Tesan var väldigt trött, men hon var vaken korta stunder och så som innan. Hon övade också på att vara utan respiratorn och det funkade bra.

Det är längesedan vi pratade nu Darling. Det känns så himla konstigt! Jag saknar dig jättemycket och hoppas att jag snart får träffa dig! Det har jag gjort sedan dag ett, men nu känns det som att jag snart kommer kunna göra det. På riktigt. Snart är du vaken.

Jag tänker fortfarande på dig varje dag, varje timme. Jag tänker på saker vi gjort och minnen vi har. Hela tiden är det någonting som påminner om dig. Underbara du.

På fredag fyller jag 25 år. Det hade varit en underbar födelsedagspresent om jag kunde få träffa dig då. Då behöver jag inga mer presenter. Det hade varit den största och bästa presenten någonsin!

Men jag vet att du måste få den tid på dig som du behöver och att jag kommer få träffa dig när du är redo. Jag ska inte stressa. Som jag sagt innan, vi har all tid i världen på oss.

Fortsätt kämpa. Jag älskar dig gumman! Massa pussar och kramar till dig!